Allén är inte så dålig ändå när du går bredvid.
I will be fine.
Som jag önskar livet.
2009-10-18
Frostig morgon.
Alldeles för nära.
jag målar hjärtan i dammet
och alla minnen är tankar
är ord som snubblade
över dina läppar och långt
borta finns en värld som
kunde varit vår men på
något sätt så fastnade vi
i oss själva.
Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden.
Pappersfåglar.
något underbart, fantastiskt, sagolikt, himelskt och otroligt
något sorgset,
något som framkallar tårar, något olyckligt, melankoliskt men vackert
något som förändrar,
reformerar omgivningen, samhället, världen.
men jag saknar ord.
Magic by nature.
Morgondagens upplaga.
du är sida sex
till tjugosju
varje ord varje mening
är ett citat som du sagt
varje sida
fyller en bild av dig och den du var
göm dina meddelanden i sanden
och låt verkligheten
falla på något annat
ett ord som du sa
var så rätt så äkta
finns på sida sexton
sluta lägg verkligheten på mig när
det är dig jag behöver
These hands can kill.
These hands can kill.
"vad tycker du pappa? häftiga?"
"nja, det ser ut som något de dragit upp ur jorden i en beckfilm."
Just one more cigarette.
vem?
han alla säger suger kuk.
kom igen, vi skriker bögjävel åt honom
knuffar in honom i korridorväggen,
kommenterar anonymt på internet hur äcklig han är.
för jag menar han är ju inte som oss.
och hon flickan som klär sig i svart
kom vi skriker emo högt så alla hör,
lägger fällerben för henne
och förstör hennes dag.
jag menar liksom hon klär sig i svart.
Jag menar den där känslan. (Av att någonting avgörande hände när jag var ouppmärksam.) Att någonting försvann.
157
saknaden av huvud mot huvud
och återförendandet
ge mig något värt att dö för
något överväldigande,
lyckobringande som inte kan krossas
lär mig om rätt och fel
om hur man inte kastar sten i glashus
och håller fast i det som är värt att hålla kvar
ge mig svaren
på varför varför varför
kärleken inte kan bli min
Isn't it obvious that I love you?
Vad vore jag utan dig?
och som jag önskar att varje andetag egentligen skulle vara.
saknad av att allting som en gång var så nära
plötsligt är så långt bort.
ekot av sorgen som skar sig mot betongväggarna
i skuggan av varje enskild ensamhet.
och tårarna som än en gång föll från just den där kinden
av rosen torkade liksom aldrig.
inte ens när sanningen visade sig vara det där ögonblicket
av lycka som inte ens drömmen bland de allra ljuvligaste
syrener kunde nå.
och exakt den kyssen som gav just det ögonblicket av lycka
bland moln som inte ens känns verkligt men egentligen är
fastnar någonstans i huvudet och sorg är inte längre en betydelse
ännu mindre ett ord som läppar av solsken kan forma.
och som jag önskar att varje andetag egentligen skulle vara
önskar jag att stjärnorna kunde klarna på himlavalvet
och att den där kyssen som jag skulle ge allt i världen för
återigen skulle fylla mig med just den där lyckan.
Hjärtsvikt.
speciell
läppar mot läppar
hand mot bröstkorg
hjärta
handen genom håret
femton slag i sekunden
andetag
bröstkorg mot bröstkorg
smekning mot kind
och hur underbart det än kan vara så går det
lika lätt sönder
som en fjäril i din hand.
Namnlöst dokument.
gråten i halsen.
vafan jag förstår ingenting.
ö n s k a r
önskar att den där natten
just den natten
var inspelad och jag kunde dö lite till den
igen igen
åter igen.
men vafan jag förstår ju ingenting.
b l u n d a r
ser tillbaka till just den natten
sedan kysser du mig känslofullare än någon annan.
men hur fan kan man se när man blundar?
ö n s k a r
önskar att jag var blind och inte behövde
känna den där smärtan av ditt
ansikte i mitt huvud.
vill vara blind döv stum.
vill inte ha behövt se dig
lyssna på dig.
tala till dig.
aldrig mer aldrig mer aldrig mer.
men vafan du skulle ju vara min föralltid.
Ingenting speciellt egentligen.
Decemberöga
- och andetagen frös till is under den flackande blicken.
Bakom spruckna läppar framviskades orden
som egentligen inte betyder någonting.
Bara är, som stjärnorna och morgondagen.
Jag älskar dig.
Majkind
- och ansikten dansade i rosen.
Kanske var det påklistrad skönhet
som egentligen inte betyder någonting.
Bara för stunden och han viskade i hennes öra.
Stanna hos mig.
Augustihår
- som liksom fladdrade i vinden till trädkronornas sång.
Och du vet såndär riktig skönhet
där decemberögat blinkar till och klarnar?
Kanske ingenting speciellt egentligen men alla orden föll på plats.
Jag älskar dig.
Stanna hos mig du är allt jag har.
Det är en underlig känsla.
Tionde april.
tårar
ohejdbara tårar
och groteskt
genomträngande skrik
tystnaden bröts
när han viskade
tonsätt mina tårar
I loved him so but I let him go 'cause I knew he'd never love me back
tick
tack
klockan närmade sig nollsexnollnoll
darrande läppar,
våta, trötta ögon
och en kropp som ihärdigt skakade
höll undan sömn
han viskade
tonsätt mina känslor
Högst tvåhundra tankar i taget.
vändpunkt.
kanske borde jag börja om på nytt.
fel val.
jag stannar där jag är.
varför blöder jag?
känner mig så odödlig när jag
står vid din sida.
jag står ofta ensam kvar.
kalla mig svag
, för det stämmer in ganska korrekt.
river sönder.
bilder och minnen ligger
i bitar på golvet.
och visst jag andas
men jag önskar du var här nu.
I wanna die by your side.
Den fina flickan på bilderna är Hannan. Ibland undrar jag om hon faktiskt är det finaste jag vet.
Och tack för att du visade The Smiths för mig.
Fina läsare, kommentera gärna. :*
jag känner mig lite kärleksfull och drömmande filosofisk ikväll så jag funderade på det där med kärlek.
sitter fast i någon sorts trans
med dina armar om mig och dina läppar
söker sig sådär
försiktigt
efter mina och dina andetag mot min hud
jag känner mig lite kärleksfull och
drömmande filosofisk ikväll så jag funderade på det där med kärlek
jag glömde bort slutsatsen och att andas
när jag kände din tunga sådär försiktigt
underbart
ryser till
när du drar din hand genom mitt hår
och verkligheten känns så långt bort och
jag tror att jag drömmer för det känns inte verkligt
allt det här med kärlek
önskar att jag kunde förstå det där men
jag tror att det var slutsatsen att kärlek ska man inte
förstå sig på
ett olösligt mattetal som man tror sig förstå
men vet du jag ska nog inte tänka ikväll för det känns
inte så lätt när du biter mig sådär i örat som du alltid gör
vinterkväll sådär när alla ljusen är släckta och prov imorgon.
brukade tänka tanken
vi för alltid
kanske var det meningen att bli verklighet?
vi för alltid
till döden skiljer oss åt
om du hade lite sanning att dela med dig
önskar att du någon gång nämnt att
evigheten skämde dig
jag är kanske en idiot som fortfarande
väntar
på att dina andetag ska fylla mig
på att dina armar ska omfamna mig
att du ska bita mig sådär i örat som
du alltid gjorde
önskar att sanningen betydde mer för dig
än ojämn hjärtrytm och
andningsuppehåll
brukade tänka tanken
på oss, vi två
för evigt
men man gör ju ibland vad man själv tycker
känns bäst
