Och så slutade man grundskolan och fick lite saker.
Gamla diabilder som pappa skannat in.
Fredag 01/01-2010 skrev jag:
Jag kommer ihåg när man var liten, sådär 7-10 år, och man kollade på film med sin familj då en tjej helt plötsligt kysser en annan tjej. Jag kommer fortfarande ihåg reaktionen jag fick då. Man fnissade, samtidigt som man var helt förstummad. Man fattade ingenting. Vi kollade på Flickan Som Lekte Med Elden häromveckan. Och jag har en lillasyster som är 6 år. Jag såg på henne, att hon tänkte precis som jag gjorde när jag var liten. Jag såg hennes ögon. Jag såg hur hennes läppar vred sig.
Sen frågade man pappa "Vem av dom är killen?". Jag minns att jag gjorde det en gång. Man fick svaret att "Ingen av dom är kille." Då fattade man helt plötsligt ännu mindre. 'Om ingen av dom är killar varför kysser dom varandra då?' Sen fnissade man. För att man tyckte att det var konstigt. Det var fel, och då skrattade man.
En del växer ifrån det där med åren. Växer ifrån att inte förstå. Att tycka att det är konstigt. Men på något vis så stannar det kvar hos många. Att det är fel. Fel. Fel. Homosexualitet, vad är det för jävla sjukdom? Och självklart ska man skratta åt dom som har smittats.
På en del växer det fast. Och jag har aldrig riktigt förstått varför.
länk till inlägget.
Beautiful disaster.
jag har tänkt på honom hela dagen.
den där rösten.
adam.
He kissed me 'til the mornin' light.
så passerade några lågstadiebarn min skola. och
de tittade så avundsjukt på de häftiga niorna som körde omkring med sina ascoola moppar och som bara gick omkring och var allmänt döhäftiga.
deras illusion om att vara en häftig nia och deras trånande blickar;
jag menar hade jag fått välja att jag varit ett litet lågstadiebarn och lekt och inte haft känslor och tankar på samma sätt.
och livet hade varit så mycket enklare.
Close your eyes, clear your heart.
Don't wanna leave it all behind.
Därför älskar jag Celine Bodinger. Och jag hatar att hon flyttar till Lund.
For the last time.
det var över ett år sedan du flyttade. och sedan dess har du förändrats så sjukt mycket, att jag faktiskt inte känner igen dig. jag känner inte dig längre. vi är inte dem vi en gång varit och att säga att du fortfarande är min bästa vän går liksom inte. jag känner dig inte längre.
och jag vet inte varför jag skriver det här. kanske för att jag är alldeles för rädd för att tala om det för dig i verkligheten. kanske hoppas jag att du kan se det här.
sluta spring. sluta fly från verkligheten.
ja, jag älskade dig. men ärligt talat det spelar ingen roll längre.
I am the wilderness locked in a cage, I am a growing force you kept in place.
drömmar alltså.
jag har inte träffat min kusin linnéa på flera år. men hennes familj träffar jag flera gånger per år. de bor i uppsala och ja, det är ju inte så jättenära. hon är alltid borta på olika saker när resten av mina kusiner kommer ner hit. som nu tillexempel, nu är hon i sydamerika med sina kompisar och har varit där i flera månader. hursomhelst.
jag drömde att jag träffade henne. fast det var inte linnéa. utan det var liksom, min morbror? fast det var ändå min kusin. haha det var så random och så himla roligt. och just den kramen jag drömde om. jag saknar såna kramar. kramar från någon man inte träffat på en lång tid.
dagens fråga till er; vad är det mest konstiga ni har drömt?
PUSS.
Jag har fel på hjärnan.
Avslutar dagen med lite posei, tända ljus, en chai latte, kent och depp.
Fint.
Ganska intressant hur fort tiden går och hur mycket man förändras under så kort tid.
Snälla låt mig gå.
helt sjukt att man kan sakna någonting så frukstansvärt mycket som faktiskt inte är så långt bort egentligen.
Jag tror inte vi lever så länge till.
jag vet en gubbe som brukade gå omkring i trädgårdslandet som ligger lite nära vårt röda hus med vita knutar. varje år gick han omkring där några timmar några dagar i veckan och skötte om sina grönsaker och blommor. han hade även ett porslinsöga. så det var lite lustigt att se honom i ögonen. speciellt när man var sisådär mellan fem och åtta år. den här gubben hade blå hängslebyxor och hette folke.
han lever inte längre.
I loved him so but I let him go 'cause I knew he'd never love me back.
men alltså jag bryr mig inte längre.
samson - regina spektor
And some people say that they can bring sunshine to our souls. but i know they're lying.
Det är då jag önskar att jag kunde stanna tiden.
Jag kanske borde städa mitt rum och dra mig ifrån Scrubs.
